Varför är sossar just sossar? Varför är moderater just moderater? Har det enbart att göra med hur hög inkomst eller hur dyr bil de har? Om man får tro den officiella linjen i Sverige, i synnerhet på vänsterkanten, så har det enbart att göra med socioekonomisk bakgrund. Med andra ord: föds du in i exempelvis en arbetarfamilj så kommer du med stor sannolikhet även att definiera dig som en arbetare. Det ligger mycket i detta, men inte hela sanningen.
För att förklara detta vidare måste vi först definiera vad som menas med ”personlighet”. Personligheten är vad som, bortsett från det yttre, särskiljer en individ från en annan och är vad som gör oss unika. Mer än hudfärg, hårfärg osv då personligheten och dess olika aspekter styr vilka val en individ kommer göra under livets gång. Det har gjorts många försök att beskriva personligheten utifrån en universell modell, vilket skulle förenkla kategorisering av olika personlighetsfaktorer. Utan en sådan är det svårt att förstå varför vissa typer av människor har olika saker gemensamt, medan en annan typ av människor har andra saker gemensamt. En sådan gemensam nämnare är exempelvis politisk åskådning, intressen och val av arbete. Det kan tilläggas att även intelligens eller kognitiv förmåga även har starka samband med olika utkomster i livet, vilket jag dock inte kommer ta upp i detta inlägg.
Det finns ett flertal olika modeller som beskriver personligheten, men jag kommer endast i detta inlägg ta upp den mest välkända med störst forskningsunderlag: The Big Five, lanserad av Paul T. Costa Jr och Robert R. McCrae under 1980-talet. Denna modell kallas för femfaktorsmodellen genom att den delar upp personligheten i fem olika faktorer:
- Openness to experience (öppenhet)
- Öppen för nya idéer, utmanar det konventionella, kreativitet
- Concientiousness (samvetsgrannhet)
- Ordningssinne, organisationsförmåga, noggrannhet
- Extroversion (socialt behov mm)
- Verbal förmåga, behov av att diskutera och synas, dominans mm
- Agreeableness (vänlighet, samarbetsvilja)
- Vänlighet till andra människor, förmåga att kompromissa
- Neuroticism (nivå av negativa känslor)
- Stresstolerans, depression, självförtroende mm
Dessa fem faktorer har genom internationell forskning visat sig vara universella för alla människor oavsett nationalitet eller kultur, och har visat sig kunna predicera (förutsäga) många saker i livet såsom intressen, yrkesval, framgång i yrkeslivet och politisk åskådning som vi ska titta närmare på. Jag kommer inte gå in på detaljer i vad forskningen har visat då det kräver viss förståelse för forskningsmetodik, utan endast sammanfatta de viktigaste slutsatserna.
Enligt ett flertal undersökningar så finns så starka samband mellan personligheten enligt the big five och personlig åskådning att man kan förutsäga partisympatier. Notera att när det handlar om forskning på gruppnivå så handlar det om korrelationer och sannolikhet, och säger ingenting om vad en enskild individ röstar på. På gruppnivå kan man däremot urskilja mönster som kan generaliseras till ett helt lands befolkning, vilket är vad exempelvis opinionsinstitut sysslar med när de genomför undersökningar inför val. De samband mellan politisk åskådning och personlighet som finns är följande:
Socialistisk:
- Hög öppenhet
- Låg samvetsgrannhet
- Hög neuroticism (låg emotionell stabilitet)
Konservativ:
- Låg öppenhet
- Hög samvetsgrannhet
- Låg neuroticism (hög emotionell stabilitet)
Här kan vi se att på vänster-högerskalan så är människor i respektive politiskt läger varandras motsatser utifrån ett personlighetsperspektiv. Där socialister är öppna för nya idéer är konservativa mer för att behålla det nuvarande eller för en återgång till det som varit. Socialister generellt har en låg samvetsgrannhet och konservativa hög dito. Socialister har hög neuroticism, medan konservativa har låg sådan. Dessa skillnader förklarar en hel del i skillnader i politik och politisk ideologi, liksom skillnader i mellan människor som känner sig hemma i respektive läger. Det kan antagligen även vara en god förklaring till varför vi har dessa motpoler i ett samhälle. Mer om detta i nästa inlägg.
Psykopolitik 
Lämna en kommentar